-
ett vattentryck på 4000 bar motsvaras av en hastighet på 800 m/s och i överljusfart mellan Mach 2 och Mach 3.
-
den lokala uppvärmningen som uppstår vid bearbetning, är så liten vid vattenskärning att den påverkar varken materialstrukturen eller detaljens egenskaper.
-
till skillnad från andra skärande bearbetningsmetoder ger vattenskärning upphov till tryckspänning i stället för dragspänning, vilket ökar stabiliteten.
-
redan på Clondyketiden använde guldgrävarna sig av vatten för att skära upp grusmassorna i lager efter lager för att komma åt guldet. Vattentrycket fick de upp med hjälp av bälgar och ånga.
-
i USA och året 1969 började idéerna för den moderna industriella användningen ta form. Tanken var först att försöka såga träplankor med denna teknik.
-
bakgrunden till idén låg i massaindustrin där man hittade sprickor i ångledningar, som inte kunde ses med blotta ögat, genom att följa ångledningarna med en sopkvast. När kvasten fördes över sprickan slets den i stycken av trycket.
-
1972 var den första tillämpningen för den här tekniken redan klar. Den användes aldrig till träplankor utan till att skära papp.
-
under tiden hade man i England utvecklat en annan tillämpning som användes till att skär skosulor.
-
till Sverige kom vattenskärningstekniken redan 1974 och användes för tillverkning av isolering i form av fiberplattor.
-
den abrasiva vattenskärningen kom igång 1983 vilket innebar att man tillsatte slipmedel till vattenstrålen. I och med detta kan man idag skära i stort sett i alla förekommande material.